Landstinget Sörmlands logotyp

Högstadieelever nästa fokus i arbetet mot självmord

2017-04-21

Antalet självmord i åldersgruppen 15-24 sjunker inte längre. För att lära sig bemästra svåra livssituationer och lära sig känna igen signaler både hos sig själva och hos kompisarna när något inte står rätt till riktar Landstinget Sörmland nu en satsning till högstadieelever.

Programmet heter YAM – Youth Aware of Mental health och har visat sig halvera självmordstalen bland unga. På måndag startar den fem dagar långa instruktörsutbildningen. 16 medarbetare från landstingets samtalsmottagningar och psykiatriska vård samt från kommunernas elevhälsa ska sedan gå ut i skolorna och utbilda ungdomar i åldrarna 14-16 år i programmet.

Programet främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter. Genom rollspel och diskussionsövningar får ungdomarna träna sin problemlösande förmåga och emotionella intelligens, till exempel hur man handskas med egna och andras känslor, relationer samt empati.

– Den stora vinsten är att man ger ett verktyg till unga människor att prata om ett ämne som många upplever är svårt. På utbildningen avdramatiserar vi psykisk ohälsa. Man behöver inte vara psykiatriker utan många gånger räcker ett vanligt stöd från en medmänniska, säger Charlotta Skålén, regional samordnare suicidprevention på Landstinget Sörmland.

Syftet är att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar, och bakgrunden är att självmordstalen, som sjunkit sedan 80-talet, inte längre sjunker i åldersgruppen 15–24 år. Istället har utvecklingen planat ut, och nationellt finns en svag ökning av självmord bland ungdomarna i åldersgruppen.

Utbildningen genomförs med föreläsare från NASP, Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska institutet.

Fler åtgärder för att möta den psykiska ohälsan
Den psykiska ohälsan ökar och ungefär 30 procent som söker primärvård lider av psykisk ohälsa. Landstinget Sörmland genomför flera satsningar för att höja kvalitén på vården, och för att kunna hjälpa fler.

Under åren 2016–2018 satsar vi bland annat på:

  • fler psykologer i primärvård
  • kompetenshöjning
  • suicidpreventivt arbete
  • förändrat arbetssätt, till exempel:
    •  fler gruppbehandlingar, 
    • möjlighet till e-behandling och 
    • fler psykoedukativa behandlingsinslag (att lära sig att leva med och hantera sin eller närståendes psykiska ohälsa)